Asbest. Därför har kraven skärpts

Asbest förbjöds i Sverige 1982. Ändå är ämnet fortfarande en aktuell arbetsmiljörisk.

Problemet ligger inte i att asbest idag används i nya svenska byggnader. Det ligger istället i det material som redan finns inbyggt i gamla fastigheter, hus eller installationer.

Samtidigt pågår ett generationsskifte inom bygg-, fastighets- och installationsbranschen. Många av dem som arbetade när asbest fortfarande användes har lämnat eller är på väg att lämna arbetslivet. Den praktiska erfarenheten riskerar därför att gå förlorad långt innan det asbesthaltiga materialet har försvunnit från våra byggnader.

När en ny generation tar över möter den fortfarande samma gamla golvlim, rörisoleringar, ventilationskanaler, eternitskivor och fogmassor.

Skillnaden nu är att det inte alltid finns någon på plats som känner igen varningssignalerna och kan stoppa arbetet innan det är för sent.

Faran som varken syns eller känns

Asbest är ett samlingsnamn för flera naturligt förekommande mineral som består av mycket tunna och starka fibrer. Just fibrernas egenskaper gjorde materialet så användbart.

Det användes under stora delar av 1900-talet. Materialet tål värme, brand, kemikalier och slitage. Det blandades in i andra produkter och användes som isolering, brandskydd eller förstärkning.

Även om totalförbud infördes i Sverige 1982 så togs inte tidigare installerat material bort.

Asbest finns därför kvar i många äldre byggnader. Här kommer problemet nu när många äldre fastigheter ska renoveras och färre personer har korrekt utbildning.

När ett hål ska borras, ett gammalt golv ska slipas eller en ventilationskanal ska öppnas så kan dessa små asbestfibrer frigöras i luften.

Fibrerna är i många fall för små för att se med blotta ögat. Att man inte ser eller känner något damm innebär dock inte att luften är säker.

Det är en av anledningarna till att asbest är en ovanligt svår arbetsmiljörisk. Några omedelbara symtom behöver inte heller uppstå. Sjukdomarna kan i stället visa sig flera årtionden senare.

Asbestexponering kan bland annat orsaka mesoteliom, lungcancer, asbestos och andra förändringar i lungsäcken. Arbetsmiljöverket anger en latenstid på omkring 30 år, även om tiden kan variera mellan olika personer och sjukdomar.

Så trots att asbest sedan länge är förbjudet så insjuknar människor i Sverige fortfarande i asbestrelaterade sjukdomar.

När arbetsplatsens damm följde med hem

Historien om asbest handlar inte bara om dem som arbetade i gruvor, fabriker eller på byggarbetsplatser.

Under många år åkte arbetstagare hem i samma kläder som de hade använt på arbetet. Asbestfibrer följde med på overaller, skor, hud och hår. Därefter kunde fibrerna hamna i bilen, hallen, möblerna och tvättstugan.

Detta brukar kallas indirekt exponering. Farliga ämnen från arbetsplatsen kan följa med hem därmed exponera både vuxna och barn i hushållet. Historiskt har familjemedlemmar till asbestarbetare exponerats genom just förorenade arbetskläder.

Det finns också dokumenterade sjukdomsfall. Damm på en overall kan bli en exponeringsväg till människor som aldrig har satt sin fot på arbetsplatsen.

I en medicinsk fallrapport beskrevs två gifta par. Männen hade exponerats för asbest i arbetet. Kvinnorna hade inte samma yrkesmässiga exponering, men hade levt tillsammans med männen och tvättat deras arbetskläder. Samtliga fyra diagnostiserades senare med malignt mesoteliom. (1)

En annan publicerad fallrapport beskriver en 89-årig kvinna som utvecklade mesoteliom i bukhinnan. Hennes make hade arbetat vid en kakelfabrik och hade själv avlidit i mesoteliom. Hennes exponering bedömdes ha skett i hemmet genom kontakt med asbest som maken fört med sig från arbetet. (2)

Det innebär inte att varje enskild kontakt med asbest leder till sjukdom. Men fallen visar varför föroreningen måste stoppas redan på arbetsplatsen. Lämpliga rutiner beskrivs i LEGACYs grundläggande asbestutbildningen.

Asbest, Ryssland. Staden som fortfarande lever av asbest

Det finns en stad i Ryssland som heter Asbest.

Namnet är ingen tillfällighet.

Gruvan och industrin där har under lång tid format både staden och människors försörjning.

Företaget ”Uralasbest” driver världens största gruva och bearbetningsanläggning för krysotil (vit asbest). Anläggningen producerar i dag cirka 20 procent av världens asbest och har varit i drift i mer än 120 år. (4)

Det är svårt att föreställa sig hur stor gruvan är innan man ser den.

Här är inte asbest ett dolt material bakom en vägg eller under ett gammalt golv. Det finns överallt: i landskapet, i gruvan, i industrin, i transporterna. Det är en del av stadens identitet och ekonomi.

Företaget och den ryska asbestindustrin argumenterar dock att krysotil kan användas under kontrollerade former. Världshälsoorganisationens bedömning är däremot tydlig: alla former av asbest är cancerframkallandet för människor. Exponering kan bland annat orsaka lungcancer, mesoteliom (lungsäckscancer) och asbestos (lungfibros). (5)

Detta är en påminnelse om att asbestförbudet i Sverige inte innebär att problemet har försvunnit.

Asbest bryts och används fortfarande i flera delar av världen därför kan importerat material, med ett lågt inköpspris, medföra risker som långt överstiger den ekonomiska besparingen.

Libby, Montana. När exponeringen nådde en hel stad

I Libby, Montana ser vi vilka förödande konsekvenser det kan få när ett företag inte kontrollerar föroreningar i verksamheten.

I närheten av staden Libby fanns en gruva där vermikulit bröts från 1923 till 1990. Vermikulit är ett mineral som bland annat används som fyllnadsisolering i väggar och tak och är i sig ofarligt. Problemet var att den stora fynden var förorenad med ett asbestmaterial.

När W.R Grace tog över gruvan 1963 påstås företaget ha känt till föroreningen men verksamheten fortsatte ändå fram till 1990. (6)

Arbetare exponerades i gruvan och anläggningarna. Familjemedlemmar kunde exponeras genom arbetskläder. Barn lekte i närheten av anläggningar och transportområden. Förorenad vermikulit användes även i och omkring byggnader.

Konsekvenserna blev allvarliga.

En amerikansk myndighetsgranskning visade att dödligheten i asbestos i Libby under perioden 1979–1998 var mellan 40 och 80 gånger högre än genomsnittet i USA. (7)

År 2009 utlyste den amerikanska miljömyndigheten EPA en så kallad ”public health emergency” för området. (6)

Detta är alltså nästan 20 år efter att industrin stängdes.

I en stad som Libby, med mindre än 20 000 personer, har denna katastrof berört nästan varje familj. Framtill 2024 har 400 personer dött från asbest relaterade sjukdomar, fler än 3 000 personer har diagnostiserats med asbestos relaterade symptom och hundratals nya fall kommer in varje år. (6)

Libby visar oss hur många olika exponeringsvägar kan uppstå när ett farligt material inte identifieras och kontrolleras i tid, och vad det ger för konsekvenser flera årtionden efter att den initiala exponeringen har upphört.

Därför har kraven på asbest skärpts

De skärpta reglerna i Sverige bygger egentligen på ett nytt europeiskt asbestdirektiv. Detta är för att asbest fortfarande är en betydande orsak till arbetsrelaterad cancer även i Europa.

Samtidigt ska många äldre byggnader renoveras för att bli mer energieffektiva (se Energiprestandadirektivet, EPBD), och som ni vet, när dessa väggar, golv och isolering öppnas ökar risken för att äldre asbesthaltiga material påverkas.

Det är därför att arbetstagare som arbetar inom områden där de sannolikt kan komma att exponeras för asbest utsätts för särskild risk.

De nya svenska reglerna trädde i kraft den 19 december 2025.

En av de största förändringarna, eller mest uppmärksammade, är det hygieniska gränsvärdet för asbest och att det har sänkts till en tiondel av det tidigare värdet. Från 0,1 till 0,01 fibrer per kubikcentimeterluft.

Detta motsvara ungefär tio asbestfibrer per liter luft. Vi pratar alltså om fibrer som i många fall varken syns eller känns. Det är alltså den högsta genomsnittliga halt som en arbetstagare får utsättas för under en arbetsdag.

Det betyder dock inte att lägre halter är ofarliga eller acceptabla. För asbest finns ingen nivå som kan betraktas som helt säker. Men det är här gränsen går idag.

Kunskap är den första skyddsåtgärden

De nya reglerna innebär också att flera behöver gå en grundläggande asbestutbildning.

Tidigare berördes endast de som direkt jobbade med asbesthaltigt material. Nu berörs betydligt fler. Det kan exempelvis handla om personer inom bygg, renovering, el, VVS, fastighetsunderhåll, måleri, golvarbeten, städning eller avfallhantering. (3)

Om arbetsgivaren bedömer att någon sannolikt kan exponeras för asbest behöver personen kunna känna igen situationer där det finns en risk och veta hur man ska agera.

Först när man förstår risken går det också att säga stopp i tid.

LEGACY AB:s grundläggande asbestutbildning

Det är just därför vi har tagit fram vår egen digitala grundläggande asbestutbildning.

Utbildningen är utformad efter Arbetsmiljöverkets krav på kunskap och utbildningsinnhåll. Målet är inte bara att deltagaren ska klara provet utan också kunna använda kunskapen i verkliga situationer.

Därför går vi inte bara igenom hur man identifierar material som kan innehålla asbest eller situationer där asbest kan förekomma.

Vi visar också hur arbetet ska undersökas, riskbedömas och planeras innan det börjar. Utbildningen tar även upp ansvar, skyddsåtgärder, verktyg och utrustning samt ett säkert arbetssätt.

Detta för att arbetstagare ska förstå att alla åtgärder man tar bygger på en sammanhängande kedja. Och kedjan är aldrig starkare än sin svagast länk.

Referenser:

(1) Angelini A, Martini A, Begliomini B, Silvestri S. Mesotelioma maligno in due coppie di coniugi esposte ad amianto [Malignant mesothelioma in two married couples exposed to asbestos]. Epidemiol Prev. 2023 Jul-Oct;47(4-5):257-262. Italian. doi: 10.19191/EP23.4-5.A623.065. PMID: 37846448.

(2) Saba R, Aronu GN, Bhatti RP, Mirrakhimov AE, Anusim N, Barbaryan A, Kwatra SG, Iroegbu N. Malignant mesothelioma after household exposure to asbestos. Case Rep Oncol Med. 2013;2013:570487. doi: 10.1155/2013/570487. Epub 2013 Oct 10. PMID: 24222877; PMCID: PMC3810491.

(3) Arbetsmiljöverket. (2023). Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten. Konsoliderad version ändrad till och med AFS 2025:8. Hämtad 22 juli 2026 från Arbetsmiljöverkets webbplats.

(4) International Agency for Research on Cancer (IARC). (u.å.). About the study: Asbest Chrysotile Cohort Study. World Health Organization. Hämtad 22 juli 2026.

(5) World Health Organization (WHO). (2024). Asbestos. Faktablad publicerat den 27 september 2024. Hämtat den 22 juli 2026 från WHO:s webbplats.

(6) MesoWatch. (u.å.). Libby Montana: The Asbestos Tragedy. Hämtad den 22 juli 2026 från MesoWatch.

(7) United States General Accounting Office (GAO). (2003). Hazardous Materials: EPA’s Cleanup of Asbestos in Libby Montana and Related Actions to Address Asbestos-Contaminated Materials (GAO-03-469). Publicerad den 14 april 2003. Hämtad den 22 juli 2026 från GAO:s webbplats.