Skärpta krav gör hållbarhet till affärskritisk fråga

Klimatomställningen fortsätter att driva förändring i både Sverige och Europa. Nya regelverk och standarder innebär att företag måste integrera hållbarhet i kärnverksamheten för att behålla sin konkurrenskraft.

Agenda 2030 är fortfarande en global ram, men världen ligger efter i arbetet med att nå målen. Bland orsakerna nämns att flera mål, som övergången till koldioxidfria energisystem, kräver längre tidshorisonter, ofta fram till 2050. Globala kriser, inklusive pandemin, kriget i Ukraina, konflikter i Mellanöstern och Afrika samt ökade spänningar i andra delar av världen, har ytterligare underminerat den globala samverkan som krävs för att uppnå målen. Sverige rankas dock högt i internationella jämförelser, men står inför stora utmaningar inom livsmedelsförsörjning, hållbar konsumtion och biologisk mångfald. Företag och organisationer spelar här en avgörande roll – både genom att minska sin egen påverkan och genom att bidra med innovation och lösningar.

Ett stort steg mot ökad transparens är CSR-direktivet (CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive), som blev svensk lag den 1 juli 2024. Det innebär att betydligt fler företag än tidigare måste hållbarhetsrapportera från räkenskapsåret 2025. Direktivet bygger på principen om dubbel väsentlighet, vilket innebär att företag ska redovisa både hur de påverkar samhället och miljön – och hur externa faktorer påverkar deras verksamhet. Kraven på datainsamling, processer och rapportering är omfattande, och rapporterna ska dessutom granskas av revisorer. De företag som redan i dag inkluderar hållbarhetsfrågor i sin strategi och riskbedömning har ett försprång

Samtidigt har ISO skärpt kraven i flera av sina ledningssystemstandarder, där klimatfrågor nu är en obligatorisk del av revisionen. Från januari 2025 kan avvikelser ges om organisationer inte tydligt har bedömt hur klimatförändringar påverkar deras verksamhet och intressenter. Klimataspekter är därmed inte längre en sidofråga, utan en integrerad del av kvalitets- och miljöledning.

För svenska företag innebär detta att hållbarhet inte längre är något som kan behandlas som frivilliga förbättringar eller imagefrågor. De nya regelverken gör att hållbarhetsarbete blir en del av de formella spelreglerna. Organisationer som ligger steget före och arbetar systematiskt med hållbarhet får inte bara lättare att uppfylla kraven – de stärker också sin position på marknaden och ökar sitt långsiktiga värde.